Galna siffran: 12 av 14 SHL-tränare har bytts ut på två (!) säsonger

12 av 14 SHL-tränare har bytts ut: ”Svårare att fokusera”

Under de senaste två säsongerna har tolv av fjorton huvudtränare i SHL fått lämna sina uppdrag. Endast Thomas "Bulan" Berglund (Luleå) och Tomas Kollar (Malmö) sitter kvar på sina poster jämfört med två år tillbaka – en tydlig påminnelse om hur tuff verkligheten är i svensk elitishockey.

– Det är högt tryck och stor omsättning. Resultaten styr, säger Leksands huvudtränare Johan Hedberg till Hockeynews.

Hedberg vet hur det känns på båda sidor av avskedet. Han fick sparken från Örebro säsongen 2023/24 och arbetade därefter som assisterande tränare i Färjestad innan han tog över Leksand.

– Alla tränare hoppas väl få göra en resa som Roger Rönnberg eller Bulan – att kunna sätta sin prägel på ett lag och bygga något långsiktigt. Men långsiktighet är svårt i en miljö där tålamodet ofta är kort, säger Hedberg.

Han poängterar att klubbar ibland drar i alla trådar när resultaten inte räcker – men att det finns exempel på lag som istället valt stabilitet, som Modo och HV71.

Tydliga roller avgör

Hedberg lyfter vikten av att tränare, spelare och klubbledning har tydliga roller från start:

– Vad vill klubben ha? Är det jag som äger spelidén, eller är det klubben? Alla tränare passar inte in i alla system. Det måste stämma från början.

I Leksand hade Hedberg och sportchefen Thomas Johansson en tydlig plan innan han tackade ja:

– Vi gick igenom hur vi vill spela, såg över playbooken tillsammans med ledarstaben och säkerställde att vårt synsätt stämde överens med hur juniorerna spelat tidigare. Det skapar igenkänning och kontinuitet.

Hedberg understryker att det inte handlar om en person som bestämmer:

– Det är ett gemensamt beslut. Vi vill spela med fart, press, bra backchecking och sortering. Sedan handlar det alltid om att trycka på utförandet och engagemanget – men i teorin känns det helt rätt.

Större yttre press idag

Tommy Samuelsson, ny i Timrås bås och en av Sveriges mest rutinerade tränare, instämmer:

– Yttre påverkan är mycket större idag än för 15 år sedan. Sociala medier, externa röster och större mediabevakning gör att trycket ökar. Det är mycket svårare att bara fokusera internt, säger Samuelsson.

Han pekar på klubbar som Frölunda och Luleå som exempel på långsiktig stabilitet, även under svackor.

– Det är det som är hållbarhet – att kunna hålla kursen trots att resultaten inte alltid är optimala.

Hedberg framhåller också vikten av en tydlig filosofi:

– Du kan inte springa runt och släcka bränder. Då blir det hattigt. Vi har en filosofi i Leksand som hela tränarstaben varit med och tagit fram. Den måste vi hålla fast vid, förbättra och inte ändra panikartat.

Bygger kollektiv styrka

För Timrås del handlar arbetet om att bygga en stark kollektiv identitet efter tappet av poängstarka spelare som Filip Hållander och Oliver Kapanen.

– Förra året var vi ganska framtunga. Nu behöver vi få produktion från fler håll. Jag hoppas att vår styrka blir laget, säger Samuelsson.

Både Hedberg och Samuelsson är tydliga med att de brinner för långsiktigt arbete – men de vet också att några förluster kan innebära en kris.

– Jag är en obotlig optimist. Vi bygger något långsiktigt i Leksand – och vi tror mer på oss själva än vad ni i media gör, avslutar Hedberg.