Nya uppgifter: Leksand vill sälja ishallen för att rädda ekonomin

Leksands ekonomiska utmaning växer – kommunen kan dubbla stödet kring arenan

Leksands IF går in i HockeyAllsvenskan med en av ligans mest uppmärksammade ekonomiska situationer.

Samtidigt som klubben väntas bygga ett av seriens dyraste lag efter degraderingen från SHL finns stora kostnader som måste hanteras vid sidan av isen.

Enligt Expressen handlar det bland annat om så kallade sign off-bonusar till tidigare spelare på totalt 40 miljoner kronor – där klubben hittills bara avsatt tolv miljoner.

Nu rapporterar tidningen att Leksands IF har vänt sig till kommunen för att få hjälp med arenakostnaderna. Ett nytt upplägg kan innebära att kommunen fördubblar sin hyra till klubben.

– Det är en jätteutmaning för Leksands IF att bära kostnaderna för arenan, säger Ann-Charlotte Zackrisson, ekonomichef vid Leksands kommun, till Expressen.

Leksand föll ur SHL efter kvalförlusten mot HV71.

Sportsligt innebär det en återkomst till HockeyAllsvenskan. Ekonomiskt innebär det ett betydligt tuffare läge, med lägre intäkter samtidigt som flera stora kostnader ligger kvar.

På ett medlemsmöte förra veckan informerade Leksands IF om det ekonomiska läget. Där framkom, enligt Expressen, att klubben ska betala ut 40 miljoner kronor i sign off-bonusar till tidigare spelare.

Hittills har tolv miljoner kronor avsatts.

Samtidigt har klubben kommunicerat att man ska ha en av HockeyAllsvenskans högsta spelarbudgetar kommande säsong. Det sker i ett läge där Leksand redan har gjort flera tunga satsningar i lagbygget, bland annat genom värvningen av Tyler Kelleher.

Expressen har tagit del av dokument från Leksands kommun där klubbens ekonomiska utmaningar beskrivs.

Där framgår att Leksands IF tagit fram en budget som håller för kommande säsong, men att det vid fortsatt spel i HockeyAllsvenskan saknas förutsättningar att bära kostnaderna för arenan och träningshallen på dagens nivå.

Ann-Charlotte Zackrisson säger till Expressen att klubben har fått bättre kontroll på resultatet – men att likviditeten är det stora problemet.

– De löser resultatet i år, men har problem med likviditeten. Det är där utmaningen ligger, säger hon.

Hon pekar på att tidigare års underskott har påverkat klubbens egna kapital.

– När man gjorde väldigt stora underskott. Då har man utarmat det egna kapitalet som man egentligen borde haft för att lösa de här spelarersättningarna som ska betalas ut, säger Zackrisson.

En central del av Leksands ekonomiska problem är arenan och träningsanläggningen.

Tegera Arena och Clas Ohlson Foundation Arena innebär stora kostnader för klubben. Enligt Falu-Kuriren, som Expressen hänvisar till, kostar arenaområdet nästan 100 000 kronor om dagen när drift, personal och lånekostnader räknas in.

Zackrisson säger till Expressen att kommunen har jämfört Leksands situation med andra klubbar – och att skillnaden är stor.

– Med hjälp av SHL-intäkterna har föreningen kunnat finansiera en stor del av anläggningen. Nu när de åkt ner i hockeyallsvenskan så saknas förutsättningarna, men kostnaderna kvarstår. Där är utmaningen, säger hon.

Leksands IF har därför fört diskussioner med kommunen om hur arenakostnaderna ska hanteras framåt.

Enligt Expressen har Leksands IF vänt sig till kommunen med en förhoppning om att kommunen skulle ta över ägandet och driften av träningsanläggningen.

Den lösningen är dock inte aktuell just nu.

Zackrisson säger att kommunen har tittat seriöst på frågan, men att det praktiskt och ekonomiskt är komplicerat. Träningsanläggningen och arenan är sammanbyggda, vilket gör en uppdelning svår.

– För kommunen skulle det heller inte bli en bra affär av att anställa folk och drifta träningshallen, säger hon till Expressen.

I stället arbetar kommunen nu med en annan modell.

Det handlar om att se över hyresavtalet, där kommunen hyr träningsanläggningen av Leksands IF för att exempelvis skolor och ungdomslag ska kunna använda den till subventionerade priser.

I dag betalar Leksands kommun strax under sju miljoner kronor i hyra till Leksands IF.

Det avtalet har, enligt Zackrisson, inte skrivits om sedan 2005.

Nu kan ett nytt avtal innebära en kraftig höjning.

– Jag skulle säga att det är det dubbla jämfört med i dag, i alla fall, säger hon till Expressen.

Det skulle innebära att kommunen går från att betala knappt sju miljoner kronor till ungefär det dubbla för att använda anläggningen.

Zackrisson betonar att det är politiska beslut som återstår, men att tjänstemannasidan tittar på en modell som bättre speglar de faktiska kostnaderna.

Hon menar också att kommunen hade behövt en egen ishall om inte Leksands IF:s anläggning funnits.

– I Leksand är hockey och isverksamheten störst. Det är större än fotbollen, innebandyn och basebollen tillsammans, säger hon till Expressen.

En annan fråga som lyfts i Expressens granskning är den kommunala borgen som Leksands IF tidigare beviljats.

Kommunen har sedan tidigare gett klubben ett utökat borgensåtagande på 30 miljoner kronor. Det har ännu inte nyttjats fullt ut.

Enligt Expressen skulle det i praktiken kunna hjälpa klubben att hantera likviditeten kring de stora spelarersättningarna.

Zackrisson är dock tydlig med att kommunen inte ger borgen för att betala av spelarlöner.

Däremot kan investeringar i arenan som klubben redan gjort i efterhand växlas in och lånefinansieras via den kommunala borgen.

– Det är något vi pratat om, men jag uppfattar det som att klubben har en seriös plan kring att klara likviditeten på sikt, säger hon till Expressen.

Det gör situationen extra intressant.

Leksands IF har ekonomiska utmaningar, stora bonuskostnader och en arenamodell som är svår att bära i HockeyAllsvenskan.

Samtidigt signalerar klubben sportslig satsning.

Efter degraderingen är målet tydligt: Leksand ska bygga ett lag som snabbt kan ta sig tillbaka till SHL. Därför väntas spelarbudgeten vara bland de högsta i HockeyAllsvenskan.

Men klubbens ekonomi kommer att vara en av de stora frågorna även framöver.

Om Leksand inte tar sig tillbaka till SHL snabbt kan arenakostnaderna fortsätta att pressa föreningen.

Det är också därför kommunens roll blir så viktig.

Att kommunen kan öka sin betalning till Leksands IF är en känslig fråga.

Det handlar om skattepengar, idrottens roll i kommunen och en klubb som är starkt förknippad med hela ortens identitet.

Samtidigt argumenterar kommunen för att hockeyn och isverksamheten är så central i Leksand att man ändå hade behövt investera i en egen ishall om LIF:s anläggning inte fanns.

För Leksands IF kan ett nytt hyresavtal bli en viktig del i att stabilisera ekonomin efter degraderingen.

Men det löser inte alla frågor.

Klubben behöver fortfarande hantera stora utbetalningar, säkra likviditeten och samtidigt bygga ett slagkraftigt lag i HockeyAllsvenskan.

Leksand vill tillbaka till SHL.

Vägen dit kan nu bli lika mycket en ekonomisk kamp som en sportslig.