Så bra ekonomi har DIN SHL-klubb – alla 14 lag synade

Ekonomirankingen: Så stark står DIN SHL-klubb – alla 14 lag synade

Pengarna avgör inte allt i SHL.

Men de avgör en hel del.

Starka intäkter, ett tryggt eget kapital och möjligheten att investera i såväl spelartrupp som organisation har blivit allt viktigare för klubbar som vill tillhöra toppen över tid.

Nu har Sportbladets expert Anders Mäki gått igenom ekonomin hos samtliga 14 SHL-klubbar och satt betyg på föreningarnas ekonomiska situation.

Genomgången visar stora skillnader.

Samtidigt som flera klubbar har byggt upp betydande ekonomiska muskler finns det andra som går in i den nya säsongen med små marginaler och ett stort behov av att öka sina intäkter.

Totalt fortsätter SHL också att växa.

Elva av de 14 klubbarna redovisade positiva siffror den senaste säsongen och ligans intäkter har under de senaste åren ökat med omkring fem procent per år.

Bakom utvecklingen finns inte minst det fortsatt stora publikintresset. SHL satte publikrekord för fjärde säsongen i följd under 2025/26.

Samtidigt är det inte helt enkelt att jämföra klubbarna rakt av.

Vissa äger sina arenor medan andra hyr. Några kontrollerar restauranger, loger och andra intäkter runt matcherna medan andra har betydligt mindre möjlighet att tjäna pengar på det som sker utanför själva hockeyn.

Även redovisningen skiljer sig mellan föreningarna.

Men bilden är ändå tydlig.

Vissa klubbar har skaffat sig ett rejält ekonomiskt försprång.

Andra behöver hitta nya vägar för att inte halka efter.

Här är hela rankingen.

1. Brynäs IF – 5 av 5

Omsättning: 230 miljoner kronor
Resultat före skatt: +15,6 miljoner
Eget kapital: 83 miljoner, motsvarande 36 procent
Entréintäkt per match: 207 kronor per åskådare
Publiksnitt: 7 196
Intäktsutveckling på två år: +78 miljoner kronor

Brynäs ekonomiska förändring de senaste åren är anmärkningsvärd.

När klubben åkte ur SHL fanns betydligt fler frågetecken kring ekonomin än vad som finns i dag.

Återkomsten förändrade mycket.

Den första SHL-säsongen efter avancemanget gav både serieseger och SM-final, vilket naturligtvis skapade stora nya intäkter.

Men kanske ännu viktigare är att Brynäs lyckades fortsätta växa även året därefter.

Trots att den gångna säsongen slutade redan i kvartsfinal ökade omsättningen ytterligare och landade runt 230 miljoner kronor.

Jämfört med SHL-säsongen 2022/23 har klubben ökat sina intäkter med omkring 50 miljoner.

Tillväxten kommer dessutom från flera olika delar av verksamheten.

Biljettförsäljningen har utvecklats kraftigt, sponsorsidan har vuxit och klubben tjänar betydligt mer pengar på restaurang- och kioskverksamheten än tidigare.

Samtidigt redovisar Brynäs ett resultat före skatt på hela 15,6 miljoner kronor.

Det betyder att klubben inte bara har lyckats växa snabbt.

Man har också gjort det med lönsamhet.

Brynäs har på några få år gått från ett ekonomiskt betydligt mer utsatt läge till att vara en av SHL:s allra starkaste klubbar.

2. Luleå Hockey – 5 av 5

Omsättning: 225 miljoner kronor
Resultat före skatt: +4,9 miljoner
Eget kapital: 44 miljoner, motsvarande 20 procent
Entréintäkt per match: 228 kronor
Publiksnitt: 5 685
Intäktsutveckling på två år: +46 miljoner, 26 procent

Luleå har tagit flera stora ekonomiska steg på kort tid.

SM-guldet 2025 gav naturligtvis ett rejält tillskott genom fler matcher, ett enormt intresse och möjligheten att kapitalisera på guldfirandet.

Under guldsäsongen steg intäkterna med omkring 30 miljoner kronor.

Det riktigt starka beskedet kom däremot säsongen efter.

Trots att klubben inte kunde leva på samma guldeffekt fortsatte omsättningen upp med ytterligare cirka 16 miljoner.

På två år handlar det om 46 miljoner kronor mer i intäkter.

Bland klubbar som hela tiden spelat i SHL är utvecklingen en av ligans absolut starkaste.

Luleå har samtidigt höga biljettintäkter och ett publiktryck som gör att klubben har byggt en betydligt starkare kommersiell position.

Nästa stora steg handlar om arenan.

Klubben har kommit överens om att köpa ishallen från Luleå kommun för omkring 130 miljoner kronor.

Kommunen kommer även fortsättningsvis att stå för en betydande del av nyttjandet genom köp av istider för bland annat skolor och andra föreningar.

För Luleå innebär affären framför allt större kontroll.

Klubben får helt andra möjligheter att investera i arenan och skapa nya intäktsströmmar.

Det gör att Luleås ekonomiska potential framöver kan vara ännu större än den är i dag.

3. Frölunda HC – 4 av 5

Omsättning: 230 miljoner kronor
Resultat före skatt: +2,9 miljoner
Eget kapital: 103 miljoner, 45 procent
Entréintäkt per match: 252 kronor
Publiksnitt: 10 384
Intäktsutveckling på två år: +16 miljoner, 7 procent

Frölunda befinner sig redan på en ekonomiskt hög nivå.

Det gör samtidigt att tillväxten inte är lika kraftig som hos flera konkurrenter.

Omsättningen ligger runt 230 miljoner kronor och klubben har ett mycket starkt eget kapital på över 100 miljoner.

Frölundas kanske största ekonomiska tillgång är publiken.

Över 10 000 åskådare i snitt gör klubben överlägset störst i SHL på den punkten och Frölunda lyckas dessutom hålla biljettintäkten per åskådare på en hög nivå.

Det är särskilt viktigt eftersom klubben inte äger Scandinavium och därmed inte kan ta del av alla intäkter som genereras runt matcherna på samma sätt som flera konkurrenter.

Just arenan är också Frölundas stora framtidsfråga.

Scandinavium börjar bli gammalt och diskussionerna om en ersättare har pågått länge.

Planerna på en ny arena har kommit längre, men någon färdig lösning ligger fortfarande flera år bort.

Ett möjligt problem är dessutom att Frölunda under byggperioden kan behöva spela i Frölundaborg.

Det skulle innebära betydligt mindre publikkapacitet under en längre period.

Ekonomiskt är Frölunda fortfarande en av ligans starkaste klubbar.

Men för att fortsätta växa på längre sikt blir arenalösningen helt avgörande.

4. Färjestad BK – 4 av 5

Omsättning: 266 miljoner kronor
Resultat före skatt: -1,0 miljon
Eget kapital: 161 miljoner, 61 procent
Entréintäkt per match: 223 kronor
Publiksnitt: 7 601
Intäktsutveckling på två år: +15 miljoner, 6 procent

Ingen SHL-klubb har samma ekonomiska säkerhetsmarginal som Färjestad.

Klubben omsätter 266 miljoner kronor och har dessutom byggt upp ett eget kapital på hela 161 miljoner.

Det är överlägset mest i serien.

Utmaningen är snarare utvecklingstakten.

På två år har intäkterna ökat med 15 miljoner kronor.

Med tanke på Färjestads redan höga nivå motsvarar det endast omkring sex procent.

Samtidigt har resultatutvecklingen försvagats.

Efter flera år med stora vinster slutade den senaste säsongen med ett minusresultat på omkring en miljon kronor.

Det förändrar inte den ekonomiska grundbilden särskilt mycket.

Färjestad är fortfarande en förebild när det gäller hur man byggt verksamheter runt själva hockeylaget.

Den egna arenan ger stora möjligheter och satsningar inom bland annat eventverksamheten skapar intäkter även utanför vanliga SHL-matcher.

Klubben har dessutom ett eget kapital som gör att enskilda svagare säsonger inte innebär någon akut ekonomisk risk.

Men efter flera år där Färjestad varit en självklar ekonomisk gigant finns nu andra klubbar som växer betydligt snabbare.

5. HV71 – 4 av 5

Omsättning: 213 miljoner kronor
Resultat före skatt: +1,1 miljoner
Eget kapital: 59 miljoner, 28 procent
Entréintäkt per match: 220 kronor
Publiksnitt: 6 764
Intäktsutveckling på två år: +22 miljoner, 12 procent

Sportsligt har HV71 haft några mycket tunga år.

Ekonomiskt ser bilden helt annorlunda ut.

Trots tre raka kvalspel har klubben lyckats behålla starka intäkter och fortsätter vara en av SHL:s ekonomiskt mer välmående föreningar.

Omsättningen har vuxit med 22 miljoner på två år.

Publiken fortsätter dessutom betala relativt höga biljettpriser trots resultaten på isen.

Det säger mycket om styrkan i både supporterbasen och det lokala näringslivets stöd.

HV har därför fortsatt goda förutsättningar att investera sig ur den sportsliga situationen.

Samtidigt finns ett problem.

Ju längre en klubb befinner sig i botten desto svårare blir det att locka de bästa spelarna, oavsett hur mycket pengar som finns tillgängliga.

Även arenan innebär en framtida utmaning.

HV71 äger Husqvarna Garden men inte marken under byggnaden.

Den arrenderas från kommunen.

Det begränsar möjligheterna att belåna fastigheten och genomföra större ombyggnationer på egen hand.

På kort sikt är ekonomin inget större bekymmer.

På längre sikt behöver däremot även HV hitta lösningar för att utveckla sin arena och sina intäkter ytterligare.

6. Skellefteå AIK – 4 av 5

Omsättning: 176 miljoner kronor
Resultat före skatt: +12,9 miljoner
Eget kapital: 81 miljoner, 46 procent
Entréintäkt per match: 194 kronor
Publiksnitt: 5 417
Intäktsutveckling på två år: +19 miljoner, 12 procent

Skellefteå är kanske det tydligaste exemplet i SHL på att störst plånbok inte automatiskt betyder bäst hockeylag.

Klubben har tagit två SM-guld på tre år.

Samtidigt ligger omsättningen endast på 176 miljoner kronor, klart under flera av de största konkurrenterna.

Skellefteås framgång bygger därför på något annat.

Organisationen har under lång tid lyckats kombinera kontinuitet, spelarutveckling, kompetens och en stark vinnarkultur.

Det innebär att klubben får ut ovanligt mycket sportslig prestation för varje investerad krona.

Ekonomiskt är situationen dessutom stabil.

SM-guldet bidrog till ett resultat före skatt på nästan 13 miljoner kronor och det egna kapitalet har vuxit till 81 miljoner.

Det är en mycket stark säkerhetsmarginal i förhållande till klubbens omsättning.

Begränsningen är framför allt intäktspotentialen.

Skellefteå har varken ligans största publik eller högsta biljettintäkter och klubben kontrollerar inte arenan fullt ut.

Trots det fortsätter man slå klubbar med betydligt större resurser.

Skellefteå visar helt enkelt att ekonomi är viktigt i SHL – men att en skickligt byggd verksamhet fortfarande kan väga ännu tyngre.

7. Rögle BK – 4 av 5

Omsättning: 248 miljoner kronor
Resultat före skatt: +9,6 miljoner
Eget kapital: 28 miljoner, 11 procent
Entréintäkt per match: 280 kronor
Publiksnitt: 6 296
Intäktsutveckling på två år: +27 miljoner, 12 procent

Rögle har etablerat sig på en helt annan ekonomisk nivå än för ett antal år sedan.

Framgångarna sportsligt har varit en viktig motor.

Två finalplatser på tre år har skapat fler matcher, större intresse och bättre kommersiella möjligheter.

Samtidigt har klubben utvecklat sin egen arena och blivit allt bättre på att tjäna pengar runt matcherna.

Rögle har faktiskt SHL:s högsta entréintäkt per åskådare.

I snitt drar klubben in omkring 280 kronor per besökare och match.

Omsättningen ligger numera på hela 248 miljoner kronor.

På två år har intäkterna ökat med 27 miljoner trots att perioden också innehållit en säsong där laget försvann tidigt ur slutspelet.

Tidigare har ett problem varit att nästan hela intäktsökningen också har spenderats.

Det har gjort att det egna kapitalet inte vuxit i samma takt.

Den senaste säsongen innebar däremot ett plusresultat på nästan tio miljoner kronor.

Både biljettintäkter och restaurangverksamhet har ökat kraftigt.

Rögle börjar därför kombinera sportsliga resultat med den typ av ekonomi som behövs för att fortsätta vara ett topplag över längre tid.

8. Växjö Lakers – 4 av 5

Omsättning: 186 miljoner kronor
Resultat före skatt: +12,3 miljoner
Eget kapital: 53 miljoner
Entréintäkt per match: 218 kronor
Publiksnitt: 5 345
Intäktsutveckling på två år: +19 miljoner, 11 procent

På papperet kan Växjös omsättning på 186 miljoner kronor se förhållandevis blygsam ut.

Särskilt för en klubb som äger sin arena och under lång tid varit ett av svensk hockeys mest framgångsrika lag.

Men Växjös struktur skiljer sig från övriga SHL.

Restaurang- och souvenirverksamheten finns i ett separat bolag och syns därför inte fullt ut när enbart hockeyverksamhetens bokslut studeras.

Den verksamheten omsätter omkring 40 miljoner kronor.

I praktiken är alltså den ekonomiska verksamheten runt Växjö betydligt större än vad den ordinarie omsättningssiffran antyder.

Ägarstrukturen är också speciell.

Investerare med Anders Öman och Michael Marchal i spetsen kontrollerar stora delar av kapitalet i bolaget där elitverksamheten ligger.

Samtidigt behåller föreningen majoriteten av rösterna enligt idrottens regler.

Resultatet är en modell som sticker ut i svensk elitidrott.

Rent ekonomiskt står Växjö fortsatt stabilt.

Klubben gjorde över tolv miljoner kronor i resultat före skatt och har byggt upp ett eget kapital på 53 miljoner.

9. Djurgårdens IF – 4 av 5

Omsättning: 170 miljoner kronor
Resultat före skatt: +11,1 miljoner
Eget kapital: 33 miljoner, 19 procent
Entréintäkt per match: 202 kronor
Publiksnitt: 9 179
Intäktsutveckling på två år: +69 miljoner kronor

Djurgårdens återkomst till SHL har också inneburit ett stort ekonomiskt lyft.

Efter tre år i Hockeyallsvenskan har klubben åter fått ordentlig fart på intäkterna.

Omsättningen är uppe i 170 miljoner kronor och resultatet före skatt landade på över elva miljoner.

Publikmässigt är Djurgården redan en av SHL:s största klubbar.

Snittet ligger på över 9 000 personer.

Problemet är att Hovet begränsar möjligheten att omvandla det enorma intresset till ännu större intäkter.

Matcherna kan vara fullsatta utan att klubbens ekonomi når samma nivå som hos konkurrenter med modernare arenor och bättre kommersiella möjligheter.

Det gör arenafrågan central för Djurgårdens framtid.

För att på allvar kunna konkurrera ekonomiskt med de största klubbarna krävs sannolikt en modernare lösning än dagens Hovet.

Diskussionerna kring en ny arena har också fått nytt liv.

Om det faktiskt blir verklighet återstår att se.

Det positiva för Djurgården är att klubben redan lyckats stabilisera både det sportsliga och ekonomiska läget efter de tunga åren i Hockeyallsvenskan.

Nu handlar nästa steg framför allt om att skapa möjlighet att växa ytterligare.

10. Örebro HK – 3 av 5

Omsättning: 169 miljoner kronor
Resultat före skatt: +7,4 miljoner
Eget kapital: 19 miljoner, 11 procent
Entréintäkt per match: 266 kronor
Publiksnitt: 5 368
Intäktsutveckling på två år: +15 miljoner, 10 procent

Örebro har under flera år levt med ganska små ekonomiska marginaler.

Det senaste bokslutet ger dock klubben betydligt mer arbetsro.

Omsättningen ökade med omkring 15 miljoner kronor och nästan hälften av ökningen blev kvar som resultat.

Plusresultatet på 7,4 miljoner stärker ett tidigare ganska tunt eget kapital.

Samtidigt är likviditeten fortfarande inte särskilt imponerande.

En kassa på omkring fyra miljoner kronor är inte mycket för en verksamhet som omsätter närmare 170 miljoner.

Det stora problemet framåt är dock arenan.

Örebro har redan pressat mycket av den befintliga affären nära taket.

Biljettpriserna är höga och arenan är ofta full.

Kapaciteten ligger samtidigt bara runt 5 500 åskådare.

Det är mindre än SHL:s genomsnittliga publiksiffra.

Därmed finns ett ganska tydligt tak för hur mycket klubben kan fortsätta växa med dagens förutsättningar.

Örebro behöver helt enkelt fler platser och större kommersiella ytor om klubben ska kunna ta nästa ekonomiska steg.

11. Malmö Redhawks – 2 av 5

Omsättning: 156 miljoner kronor
Resultat före skatt: +6,3 miljoner
Eget kapital: 12,8 miljoner, 8,2 procent
Entréintäkt per match: 154 kronor
Publiksnitt: 8 494
Intäktsutveckling på två år: +31 miljoner, 25 procent

Malmö är fortfarande långt från SHL:s ekonomiska toppskikt.

Men riktningen är betydligt bättre än tidigare.

För bara några år sedan redovisade klubben förluster på omkring 20 miljoner kronor.

Sedan dess har intäkterna ökat med närmare 40 miljoner.

Bara de senaste två åren är ökningen 31 miljoner kronor.

Det är en av de starkaste utvecklingarna bland de klubbar som spelat kontinuerligt i SHL.

Publiksiffrorna har också stigit rejält.

Samtidigt har Malmö fortfarande relativt låga biljettintäkter per åskådare.

Klubben får alltså in mycket folk men tjänar mindre per besökare än nästan samtliga konkurrenter.

Sportsligt har Malmö dessutom lyckats hitta en modell som passar ekonomin.

Ett mindre antal spetsvärvningar kombineras med billigare spelare som presterar på en hög nivå.

Kontinuiteten i ledningen har också hjälpt klubben.

Men problemen är inte helt borta.

Eget kapital på 12,8 miljoner ger ganska små marginaler och likviditeten har stundtals varit ansträngd.

Malmö är på väg åt rätt håll.

Klubben är däremot inte ekonomiskt trygg nog för att kunna slappna av ännu.

12. Linköping HC – 1 av 5

Omsättning: 168 miljoner kronor
Resultat före skatt: -8,8 miljoner
Eget kapital: 8,8 miljoner, 5,2 procent
Entréintäkt per match: 132 kronor
Publiksnitt: 7 307
Intäktsutveckling på två år: -5 miljoner, -3 procent

Situationen i Linköping är betydligt mer bekymmersam.

Klubben redovisade det klart största underskottet i SHL den senaste säsongen.

Resultatet före skatt blev minus 8,8 miljoner kronor.

Samtidigt är Linköping den enda klubben i serien vars omsättning är lägre än för två år sedan.

Det gör situationen extra problematisk.

Vissa intäkter har fallit bort, bland annat pengar kopplade till NHL-övergångar och extern finansiering av dyrare spelare.

Klubben har lyckats kompensera en del genom mer sponsring och ökade intäkter från restaurang och loger.

Men inte tillräckligt.

Konsekvensen blir att spelarbudgeten behöver minska.

Det sker samtidigt som de sportsliga resultaten under lång tid varit svaga.

Linköping har missat slutspel under sju av de åtta senaste säsongerna och har inte vunnit någon slutspelsmatch sedan 2018.

Klubben har fortfarande ett starkt publikunderlag.

Över 7 300 åskådare i snitt är en bra siffra.

Problemet är att Linköping inte lyckas tjäna tillräckligt mycket pengar på publiken.

Entréintäkten per åskådare är lägst i hela SHL.

Det egna kapitalet ligger dessutom bara strax över elitlicensens gräns.

Linköping behöver därför både få kontroll på kostnaderna och hitta ett sätt att öka intäkterna.

Annars riskerar det ekonomiska problemet att förstärka den sportsliga nedgången ytterligare.

13. Timrå IK – 1 av 5

Omsättning: 134 miljoner kronor
Resultat före skatt: -1,8 miljoner
Eget kapital: 7,8 miljoner, 5,8 procent
Entréintäkt per match: 157 kronor
Publiksnitt: 5 158
Intäktsutveckling på två år: +10 miljoner, 8 procent

Timrå går återigen in i en SHL-säsong med mycket små ekonomiska marginaler.

Klubben hamnade förra hösten hos Kronofogden med en skatteskuld som närmade sig en miljon kronor.

Det var inte första gången Timrå fått problem med betalningar under sommaren.

Hockeyklubbar har generellt en besvärlig kassaflödessituation under månaderna då matcher inte spelas.

För Timrå har problemet däremot återkommit oftare än vad som är önskvärt.

Omsättningen ligger på 134 miljoner kronor.

Det är lägst bland de etablerade SHL-klubbarna.

På två år har intäkterna bara stigit med tio miljoner.

Samtidigt slutade den senaste säsongen med ett nytt minusresultat.

En del av underskottet förklaras av organisatoriska förändringar där klubben bland annat fick kostnader när tidigare klubbchefen Frederik Innala lämnade.

Det egna kapitalet är nu 7,8 miljoner kronor.

Det innebär att Timrå åter ligger nära gränsen för vad elitlicensen kräver.

Sportsligt har klubben visat att det går att prestera bättre än ekonomin antyder.

Men över tid blir konkurrensen svårare när motståndarna kan investera betydligt större summor i både trupp och organisation.

14. IF Björklöven – 1 av 5

Omsättning: 78 miljoner kronor
Resultat före skatt: +0,6 miljoner
Eget kapital: 7,5 miljoner, 9,6 procent
Entréintäkt per match: 164 kronor
Publiksnitt: 4 661 i Hockeyallsvenskan och slutspelet
Intäktsutveckling på två år: +13,5 miljoner, 21 procent

Björklöven hamnar sist i rankingen.

Det är samtidigt knappast överraskande.

Klubben kommer direkt från Hockeyallsvenskan och skillnaden ekonomiskt mellan serierna är enorm.

Den senaste omsättningen på 78 miljoner kronor går därför inte att jämföra rakt av med SHL-konkurrenterna.

Redan genom centrala media- och ligaavtal väntas Björklöven få omkring 45–50 miljoner kronor mer än man fick i Hockeyallsvenskan.

Om den övriga verksamheten ligger kvar på ungefär samma nivå innebär det att klubben snabbt närmar sig en omsättning på omkring 130 miljoner.

Därmed skulle avståndet till exempelvis Timrå redan vara förhållandevis litet.

Björklöven får också möjlighet att höja priserna på både biljetter och sponsoravtal.

Efter 25 års frånvaro från SHL lär efterfrågan vara mycket stor.

Potentialen finns alltså.

Det finns däremot också risker.

Björklöven har historiskt haft flera perioder med ekonomiska problem och behöver undvika att kostnaderna skenar i jakten på att etablera sig.

Sportchefens spelarbudget uppges ligga runt 60 miljoner kronor.

Den stora långsiktiga frågan är dessutom arenan.

Den nuvarande anläggningen riskerar snabbt att bli en begränsning om Björklöven lyckas etablera sig i SHL.

På kort sikt kommer nykomlingseffekten sannolikt skapa både publiktryck och nya intäkter.

Den stora utmaningen blir att omvandla det intresset till en stabil ekonomi som fungerar även när återkomsten till SHL inte längre känns ny.

Stora ekonomiska skillnader i SHL

Genomgången visar hur mycket SHL har förändrats ekonomiskt.

På ena sidan finns klubbar som Färjestad, Brynäs, Frölunda och Luleå med omsättningar över 200 miljoner kronor och betydande ekonomiska marginaler.

På den andra finns Timrå, Linköping och nykomlingen Björklöven, där utrymmet för ekonomiska misstag är betydligt mindre.

Samtidigt visar Skellefteås framgångar att störst budget fortfarande inte garanterar sportslig framgång.

Klubben har vunnit två SM-guld på tre år trots att flera konkurrenter har betydligt större omsättning.

Men över längre tid är sambandet svårt att komma runt.

Större intäkter betyder större möjlighet att behålla spelare, bygga organisationen och hantera sportsliga motgångar.

Och när nästan hela SHL fortsätter att växa ekonomiskt räcker det inte alltid att stå still.

I den här konkurrensen kan även en klubb med stabil ekonomi börja halka efter om konkurrenterna utvecklas snabbare.