Vad betyder egentligen försäsongen? 15 års data avslöjar sanningen
15 års data avslöjar: Så mycket betyder egentligen försäsongen
Tre raka segrar kan skapa guldfeber. Några svaga träningsmatcher kan snabbt få supportrar att börja oroa sig.
Men hur mycket betyder egentligen resultaten innan SHL-premiären?
Hurbra.se har gått igenom 15 års försäsonger och jämfört 760 träningsmatcher med vad lagen sedan presterade i grundserien.
Resultatet visar att försäsongen faktiskt säger något – men långt ifrån allt.
Och i den första prognosen inför 2026/27 sticker både positiva och negativa signaler ut bland SHL:s 14 klubbar.
Det här är viktigare än antalet segrar
Det mest intressanta i analysen är att en vanlig försäsongstabell inte är det bästa sättet att bedöma lagen.
Hurbra har jämfört bland annat segerandel, målskillnad och resultaten i de sista träningsmatcherna.
Starkast samband med den efterföljande SHL-säsongen finns i motståndsjusterad målskillnad per match.
Korrelationen ligger på 0,35.
Det innebär enligt analysen att ungefär tolv procent av skillnaderna mellan lagens kommande grundserieresultat kan kopplas till den justerade målskillnaden på försäsongen.
Resterande 88 procent avgörs alltså av annat.
Det är därför ett lag kan se fantastiskt ut i augusti och ändå få en tung vinter.
Men det betyder också att riktigt tydliga signaler inte bör avfärdas helt.
Stor skillnad mellan plus- och minuslagen
När lagen delas in i bredare grupper blir sambandet betydligt mer intressant.
Lag som historiskt fått ett Hurbra-index över 55 har i snitt tagit 1,60 poäng per match i den efterföljande grundserien.
Det motsvarar ungefär 83 poäng över 52 omgångar.
Lagen med index under 45 har i stället landat på motsvarande cirka 71 poäng.
Skillnaden är alltså drygt tolv grundseriepoäng.
Dessutom har 62 procent av lagen med positiv signal slutat topp sex. Bland lagen med negativ signal är motsvarande siffra bara 27 procent.
Det är där försäsongen verkar vara mest användbar.
Inte för att förutsäga exakt vem som slutar fyra eller åtta.
Utan för att upptäcka vilka lag som verkligen sticker ut åt något håll.
Örebro och Frölunda stack ut mest
När Hurbra gjorde sin första ögonblicksbild inför SHL 2026/27, baserad på rapporterade matcher till och med den 26 augusti, var två lag tydligt före resten.
Örebro toppade med index 60 efter tre raka segrar och +8 i målskillnad.
Strax bakom låg Frölunda på 58 efter tre segrar och +6.
De var de enda lagen som vid den tidpunkten fick klassificeringen tydligt positiv signal.
För Örebro är det ett starkt tidigt kvitto på den start laget fått.
Och Frölunda har på samma sätt fått flera positiva besked under upptakten.
Historiken säger inte att någon av klubbarna därför kommer slåss om SM-guldet.
Men den säger att den typen av start är bättre att ha än motsatsen.
Rögle, Luleå, Timrå och Brynäs på plussidan
Bakom toppduon fanns en grupp med flera positiva signaler.
Rögle hade index 54, även om underlaget bara bestod av en match och därför bedömdes som för tunt för några större slutsatser.
Luleå, Timrå och Brynäs låg samtliga på 53.
För de tre klubbarna beskrevs signalen som försiktigt positiv.
Växjö och HV71 låg samtidigt nära mittpunkten med index 51 och bedömdes som neutrala.
Det betyder i praktiken att resultaten varken gav någon tydlig anledning till stora förväntningar eller större oro.
Än så länge.
Linköping och Skellefteå på svagt minus
På den negativa sidan hamnade Linköping och Skellefteå båda på index 46.
För Linköping byggde siffran på ett facit på en seger och två förluster med jämn målskillnad.
Skellefteå hade vid mättillfället en seger och en förlust, men 0–4 mot Luleå drog ned lagets siffror rejält.
Hurbra klassade båda som svagt negativa signaler.
Det är alltså långt ifrån några krissiffror.
Men enligt modellen hade inget av lagen heller gett några starka statistiska skäl till optimism just då.
Djurgårdens nolla mindre oroande än den ser ut
Djurgården hade inte vunnit någon av sina två matcher när mätningen gjordes.
Trots det landade laget på samma index 46.
Anledningen är viktig.
Båda förlusterna hade varit jämna och Hurbra konstaterar uttryckligen att Djurgårdens två uddamålsförluster var mindre alarmerande än en nolla i segerkolumnen kunde få det att framstå som.
Det är också ett bra exempel på varför modellen inte bara tittar på vinster och förluster.
Hur matcherna ser ut spelar roll.
Färjestad tydligaste varningssignalen med tre matcher
Färjestad låg däremot på index 45.
Det placerade laget precis på gränsen till den negativa kategorin.
Vid tidpunkten för Hurbra-analysen hade Färjestad först besegrat Linköping med 2–0, men därefter förlorat med 0–3 mot Leksand och 0–2 mot Frölunda.
Bland lagen som då hade hunnit spela tre matcher var Färjestads signal den tydligaste negativa.
Det innebär fortfarande inte att en dålig SHL-säsong väntar.
Historiken innehåller flera extrema exempel på motsatsen.
Malmö och Björklöven längst ned
Malmö hade index 44 efter två raka förluster.
Längst ned placerades SHL-nykomlingen Björklöven på 42 efter två förluster och −3 i målskillnad.
Det gav den tydligaste minussignalen i hela den första sammanställningen.
Här måste dock en viktig reservation göras.
Båda lagen hade bara spelat två matcher.
Hela analysen visar att små stickprov är betydligt mindre tillförlitliga och att minst tre matcher behövs innan resultaten börjar bli riktigt intressanta.
Skräckexemplet som alla supportrar bör känna till
Den kanske bästa anledningen att inte drabbas av vare sig guldfeber eller panik finns längre tillbaka i historiken.
HV71 hade en närmast perfekt försäsong 2020.
Laget gick 7–1, hade +13 i målskillnad och fick hela 74 i index.
Sedan kom grundserien.
HV71 slutade sist på 51 poäng och åkte ur SHL.
Fyra år senare inträffade nästan motsatsen med Luleå.
Luleå gick 2–5 på försäsongen och fick index 36.
Därefter slutade laget tvåa i grundserien på 92 poäng – och vann SM-guld.
Det är två extrema exempel.
Men de visar exakt varför försäsongsresultat aldrig kan behandlas som ett facit.
Stark augusti ökar ändå chansen till en lång vår
Det finns samtidigt en detalj som gör att vinnande supportrar inte behöver slå bort alla positiva känslor.
Lag med positivt index har historiskt haft betydligt större framgång i slutspelet.
I materialet vann lagen med positiv signal nio SM-guld på 68 lagssäsonger.
Det motsvarar 13 procent.
Bland lagen med negativ signal blev det bara ett guld på 59 försök – knappt två procent.
Positiva lag tog sig dessutom till final i 25 procent av fallen, jämfört med två procent för de negativa lagen.
Men att försöka utse mästaren utifrån försäsongen fungerar betydligt sämre.
Laget som toppat Hurbra-indexet har bara blivit svensk mästare två gånger under de 14 säsonger där ett guld delats ut.
Genrepet är inte så viktigt som många tror
En annan klassisk hockeysanning får också en törn av statistiken.
Genrepet inför SHL-premiären betraktas ofta som extra viktigt.
Då ska laget vara mer ordinarie, formationerna sitta och formen vara på väg mot toppen.
Men historiskt finns ingen sådan effekt i själva resultaten.
De tre sista träningsmatcherna har ett svagare samband med kommande SHL-resultat än hela försäsongen tillsammans.
Det är alltså upprepningen över tid som är mest intressant – inte om ett lag råkar vinna genrepet med 4–1.
Så bör du bedöma ditt SHL-lag
Hurbra lyfter fram fyra saker som är betydligt viktigare än att bara stirra på tabellen efter träningsmatcherna.
Målskillnaden över hela försäsongen.
Att bedömningen bygger på minst tre matcher.
Hur starkt motståndet har varit.
Och att resultaten används för att identifiera breda styrke- och varningssignaler – inte för att försöka förutse exakta tabellplaceringar.
En 4–0-seger mot ett lag längre ned i seriesystemet behöver exempelvis inte vara särskilt imponerande statistiskt.
SHL-lag har historiskt vunnit omkring 70 procent av träningsmatcherna mot Hockeyallsvenskan, jämfört med ungefär hälften av matcherna mot andra SHL-lag.
Försäsongen betyder något – men långt ifrån allt
Så vad säger egentligen 15 års statistik till supportrarna i Örebro, Frölunda, Rögle, Luleå, Timrå, Brynäs, Växjö, HV71, Linköping, Skellefteå, Djurgården, Färjestad, Malmö och Björklöven?
Att resultaten inte ska ignoreras.
Men heller inte övervärderas.
Örebro och Frölunda hade de tydligaste positiva signalerna i den första mätningen.
Färjestad, Malmö och Björklöven befann sig på minussidan.
Resten låg någonstans däremellan.
Men 15 års historik visar också att även mycket starka signaler kan slå helt fel för ett enskilt lag.
Hurbra sammanfattar det bäst i själva grundresultatet:
Försäsongen kan avslöja styrkor och varningssignaler – men den förklarar bara omkring en tiondel av det som sedan händer när SHL börjar på riktigt.




