Kravet inför nästa NHL-avtal: ”Svensk hockey måste sluta bli plundrad”
Svensk hockey fortsätter att tappa sina största talanger tidigt till Nordamerika.
Nu växer kraven på att SHL och Svenska Ishockeyförbundet ska gå in betydligt hårdare i nästa förhandling med NHL.
I en krönika i Expressen pekar Christopher Heino-Lindberg ut Marcus Nordmarks flytt från Djurgården som ännu ett exempel på ett system där svenska klubbar utbildar spelarna – men får relativt lite tillbaka när de lämnar.
Hans slutsats är tydlig:
Svensk hockey måste stå starkare när det nuvarande avtalet löper ut.
Talangerna försvinner allt tidigare
Marcus Nordmarks flytt från Djurgården är den senaste i raden.
Problemet är inte att unga svenska spelare vill till NHL. För många är det den självklara drömmen och ett naturligt steg i karriären.
Problemet är i stället hur lite svenska klubbar får tillbaka ekonomiskt efter att under flera år ha investerat tid, tränare, utbildning och resurser i spelarnas utveckling.
Enligt Expressens genomgång handlar NHL-ersättningen ofta om ungefär tre till fyra miljoner kronor till de klubbar som varit med och fostrat spelaren under de senaste åren.
Det är pengar – men i relation till värdet på en framtida NHL-spelare framstår summan som liten.
SHL delar dessutom vidare pengarna
SHL-klubbarna behåller inte heller hela ersättningen själva.
En del av pengarna går vidare till Hockeyallsvenskan, SDHL, lägre serier och spelarens moderklubb för att stötta den tidiga spelarutvecklingen.
Det gör systemet viktigt för hela den svenska hockeypyramiden.
Men samtidigt förstärker det frågan om själva grundersättningen från NHL är tillräcklig.
Jämförelsen med fotbollen blir tydlig.
Där kan klubbar få enorma övergångssummor för unga spelare. I hockeyn är ersättningen i stället reglerad och betydligt lägre.
”Vi blir rånade samtidigt som vi är stolta”
Heino-Lindberg menar att svensk hockey med rätta kan vara stolt över sin förmåga att utveckla spelare för världens bästa liga.
Men samma framgång har också en baksida.
De svenska klubbarna får allt mer sällan möjlighet att se sina största talanger utvecklas till etablerade stjärnor på hemmaplan.
De allra bästa spelarna går ofta från junior till SHL och vidare till Nordamerika på mycket kort tid.
För vissa klubbar innebär det att en spelare som byggts upp under många år bara gör en enda riktig seniorsäsong innan han försvinner.
Nästa förhandling kan bli avgörande
Det nuvarande avtalet med NHL löper enligt Expressen ut inför förhandlingarna omkring 2029/2030.
Det ger svensk hockey några år att förbereda sig.
Heino-Lindbergs förslag är att Svenska Ishockeyförbundet och SHL ska kraftsamla redan nu.
En viktig del skulle kunna vara att de europeiska förbunden går samman i förhandlingarna i stället för att förhandla separat med NHL.
Historiskt sköttes de övergripande förhandlingarna av Internationella Ishockeyförbundet, IIHF.
Sedan 2007 förhandlar nationsförbunden i större utsträckning själva.
Det har gett högre utbildningsersättningar än tidigare – men har också gjort det möjligt för NHL att förhandla med förbunden var för sig.
Vill se en gemensam europeisk front
En gemensam förhandlingsposition skulle kunna förändra styrkeförhållandet.
Om Sverige, Finland, Tjeckien, Schweiz och andra stora hockeynationer stod bakom samma krav skulle NHL få svårare att spela ut förbunden mot varandra.
Ett alternativ som lyfts är också att överge dagens fasta ersättningar.
I stället skulle utbildningsersättningen kunna kopplas procentuellt till exempelvis NHL:s intäkter eller lönetak.
Det skulle innebära att ersättningen växer i takt med att NHL:s ekonomi växer.
De sena flyttarna skapar stora problem
En annan central fråga handlar om när spelare lämnar.
För sportchefer är sena NHL-flyttar särskilt problematiska.
Ett lag kan ha byggts med en viss spelare i en nyckelroll under hela våren och försommaren. Om spelaren sedan försvinner sent kan klubben tvingas ut på en redan tunn marknad för att hitta en ersättare.
Det påverkar inte bara kvaliteten i truppen.
Kedjor, roller, lönebudget och hela lagbygget kan behöva göras om.
Därför lyfter Expressens krönikör fram möjligheten att höja ersättningen kraftigt när en NHL-klubb skriver kontrakt med en svensk spelare efter ett visst datum.
Ett förslag är att ersättningen efter den 15 juni skulle kunna fördubblas.
Kan avtalet behöva skrotas helt?
Den mest drastiska vägen vore att de europeiska förbunden hotar med att lämna dagens avtal helt.
Då skulle relationen till NHL i större utsträckning behöva regleras på en fri marknad.
Det skulle innebära betydligt större osäkerhet – men också ge de svenska klubbarna en möjlighet att själva sätta ett större värde på sina spelare.
Frågan som Expressen ställer är i grunden enkel:
Hur länge kan NHL-klubbar fortsätta tjäna enorma summor på spelare som utvecklats i svenska föreningar, samtidigt som klubbarna som utbildat dem får en relativt begränsad ersättning?
Kan få stor betydelse för hela svensk hockey
Det handlar inte enbart om SHL-klubbarnas ekonomi.
En större utbildningsersättning skulle kunna påverka hela hockeyn.
Mer pengar till klubbarna skulle kunna innebära större investeringar i juniorverksamhet, fler tränare och bättre förutsättningar för mindre föreningar.
Det skulle också kunna göra det lättare för klubbar att hjälpa familjer med exempelvis dyr hockeyutrustning.
På så sätt blir NHL-avtalet i praktiken även en fråga om svensk hockeys långsiktiga återväxt.
Djurgårdsfallet är ännu en varningssignal
Marcus Nordmark är långt ifrån den första svenska talangen som försvinner tidigt.
Och han lär inte vara den sista.
Men varje ny flytt sätter återigen ljuset på samma grundproblem:
Sverige producerar några av världens bästa hockeyspelare – samtidigt som klubbarna som gör utvecklingsarbetet har begränsade möjligheter att ta betalt för dem.
Inför nästa stora förhandling med NHL kan därför frågan bli större än någonsin.
Expressens budskap är tydligt:
SHL och Svenska Ishockeyförbundet behöver börja förbereda sig nu – om svensk hockey ska få betydligt bättre betalt efter 2030.