Rättighetskrisen i Hockeyallsvenskan – så kan SHL påverkas

Hockeyallsvenskan står inför ett av sina mest osäkra lägen på över tio år. Förhandlingarna om ett nytt tv-avtal har gått trögt och enligt samstämmiga uppgifter från Sportbladet är buden som kommit in långt under ligans förväntningar. Det nuvarande avtalet med TV4 löper ut efter säsongen, men när sista dagen för anbud passerade den 14 november ska responsen ha varit svag.

Det här är inte bara en fråga för Hockeyallsvenskan – även SHL följer situationen mycket noga. Om andraligan tappar ekonomi och attraktionskraft riskerar följderna att spilla över på Sveriges högstaliga, trots att SHL sitter på ett långsiktigt, starkt tv-avtal fram till 2030.

Ett marknadsläge som rasat samman

Det som nu sker är resultatet av flera års kraftiga svängningar på mediemarknaden. Under perioden 2020–2022 var sportmarknaden överhettad. Aktörer bjöd över varandra, priserna steg till rekordnivåer och SHL kunde sälja sina rättigheter för omkring fem miljarder över sex år – ett av de mest uppseendeväckande avtalen i svensk idrottshistoria.

Men sedan kom kraschen. Viaplay tappade 98 procent av aktievärdet, tvingades till massiv krisplan och hela branschen gick in i ett stålbad. Flera rättigheter sjönk i värde, och ligor som handbollen och SDHL fick kämpa för att ens hitta någon som ville sända dem.

I den verkligheten ska nu Hockeyallsvenskan försöka sälja sin produkt – utan publiklag i stil med Brynäs, Djurgården eller HV71, som tidigare höjt intresset och värdet rejält. När sådana klubbar funnits i ligan har tv-intresset ökat markant och enligt uppgifter från Sportbladet ska TV4 till och med ha betalat ut bonusar när Djurgården spelade i serien. I år saknas den sortens dragkraft, vilket är en av flera förklaringar till det svala intresset.

SHL:s stora beroende av en stark andraliga

Även om det inte finns något kvalsystem mellan SHL och Hockeyallsvenskan är ligorna tätt sammanlänkade. SHL-klubbar lånar kontinuerligt ut unga spelare till Hockeyallsvenskan för att ge dem speltid i en miljö där tempot ligger närmast högstaligan. Allsvenska klubbar fungerar dessutom som en viktig utvecklingsplattform för spelare som ännu inte är redo för den absoluta toppen men behöver ta nästa steg.

Om Hockeyallsvenskan nu skulle få ett avtal som landar långt under dagens nivå – enligt uppgifter kan bud från TV4 ligga runt hälften av de nuvarande 100 miljonerna per säsong – innebär det drastiskt minskade budgetar. För klubbarna skulle det betyda mindre pengar till spelartrupper, sämre möjligheter att behålla sina bästa spelare och ett sportsligt tapp som på sikt gör ligan mindre konkurrenskraftig.

Det påverkar i sin tur SHL, som riskerar att stå utan en stark och jämn underliggande utvecklingsmiljö. Om nivån i Hockeyallsvenskan sjunker blir SHL-klubbarnas spelare utlånade till en mindre krävande vardag – och återväxten av spelare som tar steget upp kan försvagas.

Rekryteringskedjan riskerar att spricka

Den svenska hockeymodellen bygger på en tydlig rekryteringskedja: juniorverksamheterna skapar talanger, Hockeyallsvenskan förädlar dem och SHL förfinar dem ytterligare. Om ett led i kedjan försvagas blir det dyrare och svårare för SHL att värva spelare som håller rätt nivå.

Det kan innebära att:

• konkurrensen om färre kvalitetsspelare driver upp SHL-löner

• fler spelare hämtas från utlandet snarare än från den inhemska marknaden

• unga spelare får färre möjligheter att växa i en konkurrenskraftig miljö

På sikt riskerar SHL att få en smalare svensk spelarbas – något som påverkar både klubbarnas ekonomi och landslagets framtid.

Ett försvagat intresse skadar hela sporten

Hockeyallsvenskan har länge byggt ett rykte som ”Sveriges mest underhållande liga”, och tittarsiffrorna under slutspel och kval har ofta varit anmärkningsvärt höga. När publiken ökar i HA ökar också det nationella intresset för svensk hockey som helhet.

Om tv-produktionen plötsligt får drastiskt mindre resurser – eller tvingas flytta till en betydligt billigare plattform – minskar den kommersiella kraften i hela sporten. Det gör det svårare för SHL att argumentera för hockeyns totala marknadsvärde när deras eget avtal ska omförhandlas 2030.

En svag underliggande rättighet tenderar att pressa hela sportens prisnivå när nästa förhandlingsrunda kommer.

Mycket står på spel – även för toppen

Det är därför ingen överdrift att säga att Hockeyallsvenskans tv-förhandlingar är en fråga av nationellt hockeyintresse. För klubbarna i andraligan handlar det om deras framtida överlevnadsförmåga. För SHL handlar det om något större: kvaliteten i spelarutvecklingen, attraktionskraften i sporten och styrkeförhållandena på den svenska hockeymarknaden under de kommande åren.

SHL är stabilt i dag. Avtalet med TV4 garanterar stora inkomster fram till 2030. Men ligans långsiktiga hälsa bygger på en stark hockeypyramid – inte på ett ensamt toppskikt.

Om Hockeyallsvenskan försvagas kraftigt ekonomiskt riskerar SHL att bli ensam vinnare i ett system där alla egentligen är beroende av varandra.

Det är därför SHL-klubbar, sportchefer och ligalledning följer förhandlingarna nära. För vad som sker de närmaste månaderna i Hockeyallsvenskan kan forma förutsättningarna för svensk hockey långt bortom 2025.