Djurgårdsstjärnan om framtiden: ”Jag har inte stängt dörren till någonting”

Publicerad 2025-11-09 21:50 av merHockey.se

Djurgårdsstjärnan om framtiden: ”Jag har inte stängt dörren till någonting”

Kylington om återkomsten – och framtiden: ”Jag har inte stängt dörren till någonting”

Efter över ett decennium i Nordamerika är Oliver Kylington tillbaka i Sverige – och tillbaka där allt en gång började, i Djurgården.
I en längre intervju berättar den 28-årige backen om åren i NHL, varför han valde att återvända, vad han lärt sig som människa och spelare – och hur han ser på framtiden.

– Jag har inte stängt dörren till någonting, säger han.


”Allt var nytt – men jag såg bara möjligheter”

När Oliver Kylington som tonåring lämnade Sverige för spel i Calgarys organisation var det ett steg rakt ut i det okända. Från trygga Stockholm och juniorhockey i Djurgården till ett helt nytt liv i Kanada.

– Det var som att komma till en helt ny värld. Ny plats, nytt språk, nya människor. Jag trodde jag kunde engelska, men insåg snabbt att jag hade mycket kvar att lära, säger han.
– Samtidigt var det en rolig och läskig tid. Jag såg bara möjligheter. Mitt mål var tydligt – jag ville etablera mig i NHL så snabbt som möjligt.

Tiden i Nordamerika blev både lärorik och formande.

– Jag har lärt mig otroligt mycket. Inte bara som hockeyspelare utan som människa. Att leva i andra kulturer, förstå människor, uppskatta saker man tidigare tagit för givet. Jag drog som 18-åring, bodde hemifrån redan som 16, men att flytta nio tidszoner bort är något helt annat. Det gör dig ödmjuk och tacksam, säger Kylington.


”Jag har rundat av mitt spel”

Sedan debuten 2013 har mycket hänt, både på och utanför isen. Kylington beskriver sig inte längre som den unga, offensiva talangen – utan som en mer komplett back.

– Folk minns mig nog som väldigt offensiv och kreativ, men jag har rundat av mitt spel. Jag är fortfarande offensiv, men jag lärde mig snabbt att man inte kan överleva i NHL utan att vara en tvåvägsback. Jag behövde lära mig att spela utan puck, och det fick jag göra i AHL under flera år, säger han.

Säsongen 2021/22 beskriver han som sin bästa hittills – både personligt och lagmässigt.

– Det var en rolig säsong. Vi hade Darryl Sutter som tränare och han var väldigt rak och tydlig, vilket jag gillade. Han krävde mycket av mig – och jag krävde mycket av mig själv. Det var tufft, men jag växte enormt av det. Vi hade ett lag som kunde gått längre i slutspelet. Jag tycker fortfarande att vi borde ha nått Conference final.


Det tunga året – och vägen tillbaka

Efter succésäsongen kom dock ett oväntat stopp. Kylington tog ett längre uppehåll från hockeyn på grund av en familjesituation.

– Det var ett familjärt skäl, något som betydde mycket för mig. Jag kommer berätta mer om det när tiden är rätt, men just nu vill jag bara säga att jag mår väldigt bra idag, säger han.
– Jag trodde att jag skulle tappa mer hockeymässigt under den tiden, men det gjorde jag inte. Jag tränade hela tiden, höll rutiner och satte krav på mig själv. När jag kom tillbaka ett år och tre månader senare var jag på samma nivå. Det är jag stolt över.


Första trejden – och en ny erfarenhet

Den senaste säsongen blev minst sagt händelserik. Efter en bra start i Colorado skadade sig Kylington och blev sedan trejdad till Anaheim – hans första trade i karriären.

– Det var nytt, men också lärorikt. Jag kom till en rolig grupp i Anaheim. Laget hade inte så mycket att spela för, men jag försökte bidra och njuta av tiden där. Vi hade många unga killar som Leo Carlsson och Isac Lundeström, och jag trivdes väldigt bra med dem.

Efter säsongen valde han att tacka nej till flera kontraktsförslag – och åkte i stället till Carolinas träningsläger på ett så kallat PTO-kontrakt.

– Jag ville ge mig själv möjligheten att välja rätt. Carolina hade många backar under kontrakt, så jag visste att situationen var osäker. Det blev ingen fortsättning där, och då kände jag att jag ville hem, utvärdera allt och tänka på vad som verkligen betyder något.


”Jag är inte här för att beta av tid”

När Djurgården hörde av sig fanns det ingen tvekan. För Kylington blev återkomsten till Stockholm både känslomässig och logisk.

– Det var många faktorer. Jag har vänner i laget som Marcus Krüger och Jacob Josefson, och en nära vän i organisationen, Rami Sadik. Jag har dessutom ett långt förflutet i Djurgården, så mycket kändes naturligt, säger han.



– Att få vara nära familjen igen efter tio år borta betyder mycket. Jag får energi av det. Pengar är inte viktigt just nu – det handlar om att må bra, spela hockey och vara hemma.

Samtidigt betonar han att det inte handlar om att trappa ner.

– Jag är inte här för att beta av tid. Jag är här för att göra skillnad och hjälpa Djurgården att ta sig dit klubben hör hemma. Jag känner en hunger och glädje inför varje match.


Framtiden – dörren står öppen

Om det blir fler säsonger i SHL eller en ny chans i NHL återstår att se.

– Jag har inte stängt dörren till någonting, absolut inte. Jag försöker leva i nuet och göra det bästa av situationen jag är i. Gör man det, så öppnas dörrar av sig själv.
– Nu är jag här, i Djurgården, och det känns helt rätt. Men jag vet också att livet och karriären kan ta många vägar. Jag vill bara fortsätta utvecklas och njuta av hockeyn, säger Kylington.


Fakta: Oliver Kylington

  • Född: 19 maj 1997, Stockholm

  • Position: Back

  • Moderklubb: Djurgårdens IF

  • Tidigare klubbar: Färjestad BK, Calgary Flames, Colorado Avalanche, Anaheim Ducks

  • SHL-klubb 2025/26: Djurgårdens IF

  • NHL-matcher: 192

  • Poäng i NHL: 16 mål, 41 assist